Månadens profil: Birger Moëll
Birger Moëll är doktorand på avdelningen för tal, musik och hörsel vid KTH. Han är också legitimerad psykolog och kombinerar just nu sina kunskaper om AI och neurovetenskap i projekt som rör kopplingen mellan tal och demens.
Vad gör du just nu?
– Jag bygger maskininlärningsmodeller för att förstå mänskligt tal och mänskligt språk. Speciellt intresserad är jag av kopplingen mellan tal och sjukdom. Tal är en komplicerad signal. Kan den signalen visa hur vår hjärna fungerar?
I projektet EA-care, ett samarbete med Karolinska institutet, har jag undersökt om det finns sätt att diagnosticera och förstå demens med hjälp av tal och språk. Vi har samlat in data under demensutredningar, till exempel hur personer talar; starkt eller svagt, osäkert eller känslosamt. Sedan har jag jämfört resultaten med så kallade biomarkörer, ämnen i ryggvätska eller blod, som kan fungera som tidiga varningsklockor för demens. Det visar sig att det finns ett samband mellan tal och biomarkörer. Svag talstyrka och längre pauser, till exempel, kan vara ett tidigt tecken på demens.
Nu arbetar jag med projektet Förstå-Tal där vi digitaliserar testning hos logoped i samband med språklig bedömning inom ramen för minnesutredning. För logopeder på Huddinge sjukhus har vi byggt en applikation med tal och språk-tester. Testerna görs och spelas in med hjälp av en Ipad och därefter kan vi analysera talet med hjälp av AI. De digitala testerna ger också data så att vi kan lära oss ännu mer om tal och sjukdom. Kanske kan vi bygga verktyg som hjälper personer med afasi att få tillbaka sin språkförmåga?
Vad drivs du av?
– Under de senaste åren har fältet AI exploderat. Det som har hänt är att vi har fått större datamängder och mer beräkningskraft. Och många är duktiga på att sprida ny kunskap, till exempel via öppen källkod. Det är det som bidrar till att utvecklingen går så pass fort. Det sker så snabba teknikskiften att vi idag kan lösa många problem som tidigare varit olösta. Och man kan våga sig på att lösa problem som känns väldigt svåra, för längs vägen hinner tekniken ikapp.
Många problem kan lösas med hjälp av maskininlärning och jag brinner för att få med fler på tåget. Jag föreläser till exempel ofta kring olika AI-tekniker och hur de kan användas för olika grupper. Transkriberingsmodeller har möjlighet att hjälpa många forskare, bildförståelse kan användas inom medicin men även konstnärer kan använda sig av AI i sitt arbete. Jag föreläser till exempel för konstnärer på Konstfack och det är fantastiskt att få deras syn på teknologin.
Vad händer framöver?
– Hur kan vi utveckla samhället med hjälp av AI? Hur kan vi göra något vettigt av de här teknikerna? De frågorna vill jag jobba med när jag har disputerat. Kanske inom akademin, kanske på annat sätt.
Publicerad den
Uppdaterad den