Aktuellt från Språkbanken

Hur pratade man i Skåne i början på 1900-talet? Nu är det möjligt att lyssna på svenska dialekter i arkivtjänsten Folke. Annette Torensjö, chef för Avdelningen för arkiv och forskning på Isof i Uppsala, är en av dem som lyfter fram röster ur arkiven.

Ordmoln känner nog alla till. Men vad är ett ordregn? Och när ska man använda det? Magnus Ahltorp, språkteknolog på Språkbanken Sam, berättar.

Idag finns begränsad grammatisk kunskap om språket xhosa, men en talad korpus kan leda till bättre skolgrammatik och stavningskontroll. Det är ett långsiktigt mål för projektet Viktigt och sant: Vad styr ordens ordning i språk i södra Afrika, som leds av Eva-Marie Bloom Ström, lektor i lingvistik vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori vid Göteborgs universitet.

Bubbelhoppa och snikflation. Det är Ola Karlssons favoriter i nyordslistan från 2023. Ola Karlsson är språkvårdare på Språkrådet på Isof och arbetar bland annat med att ta fram nyord till Språkrådets nyordslista. Varje år tas cirka 300 nyordskandidater fram, varav runt 35 hamnar i nyordslistan. Nu finns planer på en databas för att samla alla nya ord på en plats.

När Språkbanken Text når ut till en bredare målgrupp ökar också antalet samarbetsmöjligheter och förfrågningar. För att hinna med den ökade arbetsmängden har organisationen nu tillsatt en biträdande föreståndare. Uppdraget har gått till Dana Dannélls, forskare och docent på Språkbanken Text.

Snart ska det vara möjligt att ladda ner en testversion av en stavningskontroll för meänkieli. Språkbanken Sam arbetar just nu med en prototyp, berättar Lina Lejdebro Enwald, språkteknolog på Språkbanken Sam.

Riitta-Liisa Valijärvi är universitetslektor i finska och docent i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet. Hon intresserar sig för revitalisering av små språk och har bland annat forskat om pitesamiska och grönländska. Nu är hon aktuell med Meänkieli: Talkorpus och beskrivande grammatik, ett samarbetsprojekt med Isof och Språkbanken Sam som fått ett fyraårigt bidrag från Vetenskapsrådet.

På HiC 2024, Huminfras första konferens 10-11 januari, presenterar Magnus Ahltorp på Språkbanken Sam ett nytt verktyg som förenklar transkribering.

"Faunapassage", "sisa" och "eolsharpa". Det är några av Louise Holmers favoritord. Som språkvetare inriktad på lexikologi och lexikografi arbetar hon med att utveckla Svenska Akademiens ordlista och Svensk ordbok. Ett arbete som inte vore möjligt utan språkteknologi.

Efter 140 år är Svenska Akademiens ordbok, SAOB, färdig från A till Ö. Nu börjar arbetet med att revidera äldre ord och tillföra nya. Ett verktyg som förenklar arbetet är Korp där SAOB har en egen korpus med böcker från 1950 till 2007. Christian Mattson, redaktionschef för Svenska Akademiens ordboksredaktion och Bodil Rosqvist, huvudredaktör, berättar.

Språkteknologi är helt avgörande för att kunna delta i det digitala samhället. Den nya portalen Borealium samlar alla verktyg och hjälpmedel för små, nordiska språk på en plats.

Delar av Rikstermbanken och Svenska språknämndens uttalsordbok har nu tillgängliggjorts som öppna data. Förhoppningen är att materialet ska komma till nytta, berättar Rickard Domeij, språkvårdare på Språkbanken Sam.

Hur skapar man språkteknologi för minoritetsspråk? På årets Höstworkshop presenterade Rickard Domeij, Elina Kangas och Jacob Larsson hur Språkbanken Sam arbetar.

Verktyget Mink gör det möjligt att ladda ner och analysera egna språkliga forskningsdata. På årets Höstworkshop berättade Anne Schumacher och Arild Matsson vid Språkbanken Text om fördelarna med Mink.

Strix är en textforskningsplattform som gör det möjligt att analysera hela texter och dokument. På årets Höstworkshop berättade Yousuf Ali Mohammed på Språkbanken Text om fördelarna med Strix.

Hur har skönlitteraturen påverkat skriftspråket? På årets Höstworkshop presenterade Sara Stymne och David Håkansson ett projekt där historiska texter analyseras med hjälp av språkteknologiska verktyg.

Den årliga CLARIN-konferensen gick i år av stapeln 16-18 oktober i Leuven, Belgien. Stian Rødven-Eide från Språkbanken Text var på plats och berättade om sitt avhandlingsarbete kring argumentation mining.

Hur tillgängliggör man inspelningar som bitvis är av dålig kvalitet och innehåller ord som inte längre används? Harald Berthelsen jobbar just nu med att tillgängliggöra Isofs inspelningar av dialekter – ett arbete som just nu är på experimentstadiet och i förlängningen kan ge nya möjligheter att skapa talteknologi för minoritetsspråk.

Efter en halvårslång testperiod släpper nu Språkbanken Text en ny version av Mink – fri för alla att använda. Mink kan ses som ett användargränssnitt mot Sparv, Språkbanken Texts plattform för automatisk språkanalys.

Går det att mäta tungans rörelse medan man talar? Och vilka ord tittar man egentligen på när man skriver? Det är några frågor som Johan Frid, forskare vid Lunds universitets Humanistlaboratorium, arbetar med. I oktober tar han emot Steven Krauwer-priset på Clarin-konferensen i Leuven.