Det kommer ibland frågor om ord och ordanvändning till forskare inom projektet Svenska Akademiens samtidsordböcker. Det är en sådan fråga som ligger till grund för det här blogginlägget. Frågan gäller vilken laddning, ton eller känsla som verben fatta och förstå kan uttrycka i ett visst sammanhang. Se på de här båda exemplen!
(a) Jag har förklarat för min bror hur han ska få ordning på sin ekonomi, men han fattar inte hur han ska göra.
(b) Jag har förklarat för min bror hur han ska få ordning på sin ekonomi, men han förstår inte hur han ska göra.
Avspeglar verbvalet i exempel (a) en mera negativ ton än valet i (b)? Vad säger Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO) om verben? Och kan AI-verktyg bidra till att utveckla SO:s beskrivningar av dem?
Vad säger SO om ”fatta” och ”förstå”?
De aktuella betydelserna hos verben beskrivs på följande sätt i SO. Det handlar om den andra betydelsen till fatta och den första till förstå, och de båda skärmdumparna här är hämtade från Svenska Akademiens ordboksportal svenska.se:
fatta | förstå |
| 
|
Språkbrukare som anser att fatta har en negativ laddning kan underbygga sin uppfattning med tre argument utifrån SO-artiklarna:
(1) I definitionen av betydelsen hos fatta används verbet lyckas. Det är någon som ”lyckas tillgodogöra sig innebörden i något”, medan detta verb inte används vid förstå: ”tillgodogöra sig det tankemässiga innehållet i yttrande, text etc. […]”. Det är möjligt att ett yttrande med lyckas, till exempel ”jag är förvånad över att du lyckas sköta din ekonomi”, resulterar i en negativ laddning. En sådan laddning kan formuleras så här: ”jag är överraskad över att du klarar av att sköta din ekonomi, eftersom det finns så mycket annat som du inte lyckas med”.
(2) I SO sägs det att fatta har en viss stilnivå, ”⟨något vardagligt⟩”, medan ingenting liknande sägs om förstå. Men det sägs inte att fatta kan uppfattas som nedsättande, vilket gäller exempelvis uppslagsordet idiot i ordboken:”⟨vardagligt; nedsättande⟩”. Men upplysningen om stilnivå till fatta kan kanske ses som en uppmaning att vara lite försiktig i vissa sammanhang.
(3) De tre språkexemplen till fatta kan sägas vara ”negativa”, eftersom samtliga gäller någon som inte förstår något. Personen som inte förstår kan vara ospecificerad, ”en djupsinnighet som ingen fattade”, eller specificerad: ”jag fattar inte varför hon är så sur” och ”han verkar inte ha fattat någonting av det jag sa”. De sju språkexemplen till förstå varierar mera. Vissa kan sägas vara ”negativa”, till exempel ”Hon förstår inte skämt” = någon kan inte tillgodogöra sig skämt. Men det finns också exempel som kan sägas vara ”neutrala”, till exempel ”Förstår du vad jag menar?” = någon kan förhoppningsvis tillgodogöra sig resonemang. Och ett exempel kan rentav sägas vara ”positivt”: ”förstå filosofiska resonemang” = någon kan tillgodogöra sig filosofiska resonemang.
Språkbrukare som inte tycker att fatta är nedvärderande kan underbygga sin uppfattning med de här båda argumenten:
(1) I SO ges hänvisningar (länkar) mellan fatta och förstå, och orden anges vara synonymer (SYN.). Detsamma gäller för begripa. SO-definitionen av 2synonym är ”ord som har samma betydelse som visst annat ord”. Hänvisningarna (och länkarna) gör att fatta och förstå framställs som likvärdiga val.
(2) Det finns olika sorters språkexempel till förstå, inte bara ”positiva” och ”neutrala” utan också ”negativa”. Den senare typen återfinns alltså både i ordboksartiklarna om fatta och förstå.
Forskargruppen bakom Svenska Akademiens samtidsordböcker använder korpusar och språkteknologiska verktyg i sitt arbete, främst från Språkbanken och Kungliga biblioteket. Sköldberg och Blensenius (2025, s. 113–144) ger en översikt av hur arbetet görs i praktiken. Däremot används AI-verktyg som exempelvis ChatGPT mindre systematiskt i ordboksarbetet. På senare tid har AI-verktyg som redskap i sådant arbete dock uppmärksammats. Tre exempel är dessa forskningsartiklar, publicerade i tidskriften Lexikos: Fuertes-Olivera (2024, s. 123–140), de Schryver (2025, s. 362–396) och de Schryver (2025, s. 397–422). Frågan är nu om AI-verktyg kan bidra med någon tillkommande information till SO-artiklarna om fatta och förstå.
Vad säger AI-verktyg om ”fatta” och ”förstå”?
Den femte juli 2026 gav jag de tre AI-verktygen ChatGPT (Open AI), Copilot (Microsoft) och Gemini (Google) den frågeformade prompten ”Finns det någon skillnad mellan de båda uttrycken ’jag fattar inte’ och ’jag förstår inte’?”. Som svar meddelar verktygen fyra typer av upplysningar, som jag sammanfattar på det här viset:
- uttrycken har samma betydelse
- uttrycken har olika stilnivå eller formalitetsgrad
- uttrycken används i olika sammanhang
- uttrycken har olika känsloladdning eller ton.
I AI-svaren framhålls det alltså att uttrycken har samma betydelse men att det finns skillnader i fråga om stilnivå/formalitetsgrad och sammanhang när uttrycken används eller bör användas. Jämfört med de båda SO-artiklarna är det den sista punkten som är den mest intressanta. Det finns nämligen inte någon tydligt formulerad information i ordboken som motsvarar AI-verktygens upplysningar om olika känsloladdning eller ton hos fatta och förstå. Och formuleringarna i verktygens svar är ganska intressanta.
Enligt ChatGPT skiljer sig uttrycken åt i fråga om stilnivå och de ”kan ge lite olika nyanser”. Uttrycket ”jag fattar inte” är mer vardagligt och talspråkligt än ”jag förstår inte”. Därtill meddelar det första uttrycket ”en mer direkt känsla av att något inte går in eller känns obegripligt”. Uttrycket ”jag förstår inte” sägs vara neutralt och formellt. Det kan användas när någon inte förstår en förklaring eller orsaken till någonting. Båda uttrycken kan alltså användas om intellektuell förståelse, men förstå kan även uttrycka ”empati eller insikt”, till exempel ”jag förstår hur du känner”.
Copilot hävdar att skillnaden mellan uttrycken gäller ”stilnivå och känsla”. Uttrycket ”jag fattar inte” är mer informellt och talspråkligt och ”kan låta lite mer känsloladdat eller vardagligt” än ”jag förstår inte”. De känslor som ”jag fattar inte” kan uttrycka är frustration eller förvåning. I ett e-brev till en chef rekommenderas ”jag förstår inte”, i ett samtal med en kompis passar ”jag fattar inte” och som uttryck för frustration föreslås ”jag fattar inte!”, där utropstecknet tydligen ska signalera talarens frustration.
Enligt Gemini finns det en skillnad i fråga om uttryckens stilnivå, medan betydelsen hos båda är ”att man inte begriper något”. Det mer vardagliga och informella ”jag fattar inte” kan också uttrycka frustration, till exempel när någon inte förstår hur ett matematiskt problem ska lösas. Slutklämmen i Geminis svar är ”Du kan använda båda [verben] för att säga samma sak, men spar ’förstår’ till läraren eller chefen och kör på ’fattar’ när du hänger med polarna” (fet stil i originalet).
Vad kan AI (inte) hjälpa till med?
Sammanfattningsvis ger just de här AI-verktygen – med just den här prompten vid just den här tidpunkten – några intressanta upplysningar. För det första kan förstå även signalera empati eller insikt (ChatGPT). Information om den här betydelsenyansen uttrycks i definitionen av den andra betydelsen i SO-artikeln om förstå:
För det andra kan fatta också uttrycka känslor. Det är fråga om frustration (Copilot, Gemini) eller förvåning (Copilot). Men möjligheten att fatta kan användas för att uttrycka just dessa känslor uppmärksammas inte i den nuvarande SO-artikeln.
AI kan vara till hjälp i arbetet med ordböcker, men AI-svar måste självfallet granskas kritiskt. Därför gav jag de tre verktygen en andra frågeformad prompt: ”Vilka källor använde du för att förklara skillnaden mellan de båda uttrycken ’jag fattar inte’ och ’jag förstår inte’?” Verktygen säger att svaren bygger på Svenska Akademiens ordböcker. Alla tre nämner SO och Svenska Akademiens ordlista (SAOL), ChatGPT och Copilot därtill Svenska Akademiens ordbok (SAOB). Men SAOL (2026) förklarar faktiskt inte vad förstå betyder, och SAOB-artiklarna är skrivna 1924 respektive 1927. ChatGPT tillägger att SO och SAOL, enligt Institutet för språk och folkminnen (Isof), ”speglar det aktuella allmänspråket och att Frågelådan [hos Isof] behandlar bland annat ordval och användning”. Men jag lyckas inte hitta något uttalande på Isof:s webbplats att SO och SAOL ”speglar det aktuella allmänspråket […]”.
Ord, människor och ordböcker
Frågan till forskargruppen, upplysningarna i SO och de tre AI-svaren visar sammantaget att människor som använder ett och samma språk kan ha olika uppfattningar om ords betydelse/r och användning. Det är inte enkelt med ord. Eller för den skull människor. Inte heller är det enkelt att meddela upplysningar i ordboksartiklar. Men forskargrupper bakom ordböcker strävar ändå på. Och det gör de trots att arbetet på ett sätt aldrig blir färdigt, eftersom ordboksartiklar i stort sett alltid kan utvecklas.