Skip to main content

Språkbanken öppnar nya möjligheter att utforska 500 år gammal svenska

Mia Öström
Hur såg svenskans grammatik ut för 500 år sedan? En ny trädbank med Markusevangeliet från 1526 gör det möjligt att undersöka hur det svenska språket har förändrats genom historien. Trädbanken bygger på en ny digital utgåva av Nya testamentet från 1526 och kan även bidra till bättre språkteknologiska verktyg för historiska texter.

 

År 1526 trycktes Nya testamentet för första gången i sin helhet på svenska. Utgåvan brukar räknas som början på den nysvenska perioden och är en viktig milstolpe i svensk språkhistoria. Nu, 500 år senare, har Språkbanken tagit fram en trädbank med Markusevangeliet från 1526. Bakom arbetet står bland andra Sara Stymne och Eva Pettersson vid Uppsala universitet.

Varför har ni valt just Markusevangeliet från 1526?

– Övergången från fornsvenska till nysvenska skedde inte över en natt. Texten innehåller både äldre och nyare språkliga drag och är därför särskilt intressant att studera. Vi vill göra det möjligt att undersöka hur svenskans grammatik har utvecklats genom historien. Sedan tidigare finns en trädbank med fornsvenska texter. Med Markusevangeliet tar vi ytterligare ett steg mot att täcka in fler perioder av svenskans utveckling, säger Sara Stymne.

Vilka möjligheter ger trädbanken för forskning?

– Trädbanken gör det möjligt att undersöka hur grammatiska konstruktioner har förändrats över tid. Hur såg ordföljden ut för 500 år sedan? Hur användes pronomen och verb? Och hur skiljer sig äldre tiders meningsbyggnad från dagens svenska? I en trädbank analyseras hur orden i en mening hänger samman grammatiskt. Det gör det möjligt att söka efter och jämföra olika språkliga strukturer. Eftersom trädbanken följer den internationella standarden Universal Dependencies, UD, kan forskare också jämföra analyserna med motsvarande material från andra språk och tidsperioder.

På sikt kan materialet även bidra till utvecklingen av bättre språkteknologiska verktyg för historisk svenska. Dagens verktyg är ofta utvecklade för moderna texter och fungerar därför sämre på äldre språk. Genom att bygga upp språkligt analyserade historiska texter skapar vi underlag som kan användas för att träna och utvärdera nya modeller, säger Eva Pettersson.

Vad händer framöver?

– Vi hoppas kunna vidareutveckla trädbanken med bland annat information om ordens grundformer och morfologiska egenskaper. Vi arbetar också med sakprosa från 1800-talet och planerar att lägga till fler fornsvenska texter. Målet är att successivt bygga upp ett material som täcker större delar av den svenska språkhistorien. Genom att fler historiska texter analyseras enligt samma internationella standard blir det möjligt att göra mer omfattande jämförelser och få en tydligare bild av hur svenskan har förändrats genom århundradena, säger Sara Stymne.

En 500 år gammal text i ny utgåva

Den nya utgåvan av NT 1526 har tagits fram av Lasse Mårtensson, professor i nordiska språk vid Uppsala universitet. Dels skapades en tryckt utgåva avsedd för läsning för en bredare läsekrets, utgiven av Sällskapet Runica et Mediaevalia, dels en digital utgåva, avsedd för sökning och språkliga undersökningar. Grundtexten är densamma i de två utgåvorna, men den tryckta texten har bearbetats redaktionellt för att underlätta läsningen. Den digitala utgåvan återger originaltrycket exakt, även när det gäller skiljetecken, versaler och tryckfel. Båda utgåvorna behåller dock i princip de ursprungliga språkformerna. I den digitala utgåvan är texten dessutom sökbar och uppmärkt för forskning. Man kan också växla mellan olika visningsformat och jämföra den ursprungliga tryckta texten med den bearbetade.

Det har länge funnits ett stort behov av texten i NT 1526, såväl i tryckt form för läsning som i digital form för sökning och maskinell exempelsamling.

– NT 1526 markerar övergången från fornsvenska till nysvenska, och det är en verkligt ikonisk text i den svenska språkhistorien. Det är också här Nya testamentet i sin helhet för första gången får en svensk språkdräkt, och denna bibeltext lever kvar en lång tid i bearbetad form i de biblarna som följer, Gustav Vasas bibel, Gustav II Adolfs bibel och Karl XII:s bibel. Bibelspråket har i sin tur präglat allmänspråket långt utanför den religiösa domänen; uttryck som ”A och O” och ” sila mygg och svälja kameler” kommer till exempel därifrån. Den tryckta bibeltexten bidrog också till att en mer reglerad stavning blev viktig, säger Lasse Mårtensson

Vilken betydelse kan trädbanken få för språkhistorisk forskning?

– Digitalt uppmärkta språkhistoriska texter är något alla språkforskare efterfrågar. Trädbanken kan ge oss en tydligare bild av den brytningstid då Nya testamentet från 1526 tillkom, till exempel blandningen av böjda och oböjda former vid en tid när det äldre kasussystemet var under förändring. Den kan också ge oss viktiga redskap för att undersöka hur översättningsprocessen gick till. Materialet kan vara intressant för flera forskningsområden, bland annat språkvetenskap, filologi, historia och teologi, säger Lasse Mårtensson.

Om trädbanken

UD_Swedish-Modern ingår i projektet Swedish Diachronic Treebank, som samordnas av Språkbanken vid Uppsala universitet. Projektet omfattar även den fornsvenska trädbanken UD_Swedish-Old.

Den nya trädbanken innehåller för närvarande Markusevangeliet från 1526, baserat på en ny utgåva av 1526 års Nya testamente, utgiven 2026 av Lasse Mårtensson. Materialet är ännu begränsat och innehåller därför endast testdata.

Projektdeltagare: Astrid Ekström, Linus Högberg, Ellinor Lindqvist, Lasse Mårtensson, Joakim Nivre, Eva Pettersson, Yanitsa Stoykova och Sara Stymne, Uppsala universitet. Lars Ahrenberg, Linköpings universitet och Lars Borin, Göteborgs universitet. 

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet (2025–2028), Språkbankens tio partnerinstitutioner och stöds av UniDive COST Action.

Utforska UD_Swedish-Modern