Vad gör du på jobbet?
– Dels arbetar jag med kunskapsförmedling kring folkminnen och Isofs folkminnessamlingar i Uppsala och Umeå, dels med Folke och digitalisering av samlingarna. Jag skannar och dokumentbehandlar arkivmaterial, kopplar det till poster i vår arkivdatabas varpå det publiceras i Folke. Jag granskar också medborgarforskarnas transkriptioner och skriver nyheter om material som tillgängliggörs i Folke.
Vad är det som är speciellt med Folke?
– Att man kan ta del av själva arkivmaterialet på nätet. I många arkiv kan man söka på arkivbildare och samlingar, men inte se originalhandlingarna. I Folke kan man läsa handlingarna och lyssna på ljudinspelningarna på sin egen kammare. Det öppnar samlingarna för både forskare och en intresserad allmänhet.
Hur stor del av samlingarna finns digitalt?
– Än så länge är ungefär tio procent digitaliserat, så det finns mycket kvar att göra. Ett prioriterat material är den omfattande samling svar som inkommit under frågelistverksamhetens hundra år. Vi prioriterar också efterfrågat och skört material. Under det senaste året har vi också haft en särskild satsning på material med koppling till de nationella minoritetsspråken, bland annat samiska språk, finska och meänkieli.
Vilken roll spelar medborgarforskarna?
– En väldigt stor roll. Vi har nyligen passerat 50 000 transkriberade sidor i Folke och har omkring 250 registrerade medborgarforskare samt ett okänt antal personer som valt att inte registrera sig. De skriver av äldre hand- och maskinskrivna texter, samt bidrar med information om till exempel personer, platser och tidsperioder.
Hur bestämmer ni vad som ska digitaliseras?
– Vid sidan av de prioriteringar jag nämnde tidigare tar vi också emot beställningar från forskare och allmänhet, till exempel personer som söker material om sin hembygd eller en släkting. I de allra flesta fall publicerar vi detta arkivmaterial i Folke så att fler kan ta del av det. Ibland har det beställda materialet visat sig vara så intressant att vi har valt att lyfta det lite extra som en nyhet.
Vad händer framöver?
– Just nu arbetar vi med publiceringen av det skriftliga och ljudande material som samlades in i samband med Folkmåls- och folkminnesundersökningen i Övre Norrland, sammanlagt över 1150 poster. Undersökningen, som gjordes 1955–1971, genomfördes för att dokumentera folkmålens variation och folktraditioner, främst i de ådalar där kraftstationer skulle byggas och hela byar och andra typer av bosättningar vattenläggas. Den största delen av materialet är på svenska, men även samiska och finska språkgrupper finns representerade, inklusive det språk som idag kallas meänkieli. Aktuellt är också arbetsprojektet Tusen jojkar som bedrivs i samråd med Ájtte, där inspelad och nedtecknad jojk på sydsamiska, umesamiska, pitesamiska, lulesamiska och nordsamiska kommer att tillgängliggöras i Folke. En kunskapsbank är också under uppbyggnad, där vi länkar till det digitaliserade och publicerade materialet.
Vad driver dig?
– Att göra vårt gemensamma kulturarv tillgängligt för så många som möjligt. För mig är det i grunden en demokratifråga. Möjligheten att ta del av ett arkivmaterial man är intresserad av ska inte vara avhängigt var i landet man bor. Även den särskilda satsning på de nationella minoritetsspråken som är aktuell just nu känns viktig, att fler kan ta del av sitt kulturarv på sitt eget språk.