Skip to main content

Indikatorer ska revitalisera minoritetsspråk

Isof har fått i uppdrag av regeringen att stärka de nationella minoritetsspråken genom att ta fram indikatorer. Pernilla Johansson, språkpolitisk utredare på Isof, berättar mer.

Vad innebär uppdraget från regeringen?

– Vi ska ge förslag på indikatorer som gör det möjligt att följa utvecklingen av meänkieli, romska, jiddisch och finska över tid. Sametinget har ett parallellt uppdrag att ta fram indikatorer för att följa de samiska språken och vi har dialog med dem.

Vi har börjat titta på vilka olika ramverk som finns. Vad säger forskningen och ansvariga institutioner som jobbar med revitalisering? Vad är viktigt att titta på? Vi har valt att utgå från Unescos ramverk för revitalisering av språk. De pekar på nio faktorer som vi har använt som utgångspunkt.

Vilka faktorer tittar ni på?

– Hur överförs språket mellan generationer? Hur används språket i samhället? Finns det böcker och utbildningar? Språkteknologi? Vilka attityder finns kring språket? Det är några exempel på faktorer som vi vill undersöka.

Hur gör man då det? Vi behöver så kallade indikatorer för att mäta hur ett språk används. Till exempel hur många titlar på språket som finns på bibliotek, eller hur många timmar språket talas i radio.

Det gäller att hitta mätpunkter som går att observera och resonera kring. Ett genomtänkt system för indikatorer hjälper oss att följa de stora dragen. På så sätt kan vi se om utvecklingen av ett språk går framåt, eller bakåt.

Uppdraget ska redovisas i mars 2025. Då är det upp till regeringen om de vill ge oss eller andra i uppdrag att följa indikatorerna och rapportera in dem.

Vilket resultat hoppas du på?

– Jag hoppas att ramverket gör det enklare att ta ett samlat grepp för att stärka minoritetsspråken. Till exempel att myndigheter med olika uppdrag kan jobba mer effektivt tillsammans och enklare kan prioritera vilka insatser som är viktigast.

En förhoppning är att det även ska bli enklare att analysera varför användningen av ett språk förändras. Om ett språk går bakåt, vad händer då? Och varför går det bakåt, beror det på samhällsförändringar eller på nya förutsättningar? Ramverket kan hjälpa till att ställa sådana frågor.

Ju mer vi vet, desto effektivare kan vi arbeta mot målet att de nationella minoritetsspråken ska vara levande språk i samhället.