Svensk ordbok 2009, webbversion

ö´vre adjektiv, komp., ingen böjning ●belägen högre upp än ngn naturlig jämförelsenivå etc.; ofta i mots. till lika­dan, undre del admin.JFRcohyponymöversta en liten gardin­kappa i fönstrets övre kant○äv. i fråga om läge längst upp el. längst bort i förhållande till viss punktvid bordets övre kort­ändaövre Norr­land○äv. bildligt, särsk. i fråga om tänkt skalaövre medel­åldernen övre gräns för ut­gifternasedan 1288 (i ort­namn)gåvobrev utfärdat av Magnus Ladulås till Sankta Klara kloster i Stockholm (Svenskt Diplomatarium)fornsv. yfre, öfre; nära besl. med över