Svensk ordbok 2009, webbversion
ö`vervakare
substantiv ~n äv. vard. övervakarn, plur. ~, best. plur. övervakarna
över|vak·ar·en●person som övervakar (ngn/ngt)
samh.yrk.○spec.person som utövar tillsyn över och lämnar hjälp åt ngn som dömts till skyddstillsyn
sedan 1884