Svensk ordbok 2009, webbversion

ö`vervakare substantiv ~n äv. vard. övervakarn, plur. ~, best. plur. övervakarna över|­vak·ar·en●person som över­vakar (ngn/ngt) samh.yrk.○spec.person som ut­övar till­syn över och lämnar hjälp åt ngn som dömts till skydds­tillsyn sedan 1884