Svensk ordbok 2009, webbversion

ö`vertramp substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en över|­tramp·et●det att trampa över ansatsgräns t.ex. vid längd­hopp men äv. i sam­band med kast komm.sport.det var ett klart övertramp, hoppet är under­känt○äv. bildligt om allt­för när­gången handling e.d.det var ett uppenbart övertramp att fråga om hennes privat­livsedan 19181951 i bildlig bemärkelse