Svensk ordbok 2009, webbversion
äv. åld.
ö`vertagaö`vertaga
verb övertog övertagit övertagen övertagna, pres. övertar äv. åld. övertager
över|tag·it●äv. lös förb., seta över
träda in i ngns ställe och ägna sig åt
ngn verksamhet e.d.
ekon.JFRcohyponymaxla
överta befäletöverta ansvaretöverta maktenöverta skötseln av hushållet○spec.träda in som ny ägare av
ngt
barnen övertog gårdensonen övertog firmanhon fick överta cykeln efter sin broröverta ngt (efter ngn)sedan 1842Subst.:vbid1-405732övertagande;
övertag