Svensk ordbok 2009, webbversion

ö`versåte substantiv ~n översåtar över|­såt·en●över­ordnad (högre) tjänste­man ofta iron.psykol.samh.yrk.JFRcohyponymundersåte hans klago­mål av­visades kort av en översåte på läns­styrelsensedan 1903modern bildn. till undersåte