Svensk ordbok 2009, webbversion

ö`verstegra verb ~de ~t över|­stegr·ar●vanligen pass. el. perf. part. få att förlora lyft­kraften genom att luft­strömmen släpper vingarnas över­sida; med avs. på (vinge hos) flyg­plan flygtekn.man tror att olycksplanet överstegrades på grund av för låg fart efter startenöverstegra ngtsedan 1935Subst.:vbid1-405547överstegrande, vbid2-405547överstegring