Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
över|spel·et●sätt att framträda på scen som kännetecknas av överdrift i röst, minspel och gester
särsk. i känslo- el. spänningsladdade avsnitt
scen.en skådespelare som kunde förfalla till överspel i dramatiska roller○ofta bildligt om kraftigt överdrivet beteende med högljuddhet, våldsamma kroppsrörelser etc.ofta som förskönande omskrivningJFRcohyponymhysteri
de såg hans moraliska indignation som överspelsedan 1959efter eng. overaction med samma betydelse