Svensk ordbok 2009, webbversion

ö`verslätande adjektiv, ingen böjning över|­slät·ande●som försöker dölja miss­tag eller tank­löshet t.ex. genom att ur­säkta el. förringa ngt; om språklig handling admin.komm.en överslätande kommentaren överslätande gesthon försökte säga något överslätande för att und­vika det hotande grälet○äv. om personen överslätande värdinnaöverslätande (mot ngn)sedan 1911