Svensk ordbok 2009, webbversion

ö`ronmärka verb öronmärkte öronmärkt, pres. öronmärker ör·on|­märk·er●nog­grant an­ge an­vändningen av viss penning­summa ekon.pengarna var öronmärkta för ungdoms­verksamhetenöronmärka ngt (för/till ngn/ngt)sedan 1933efter eng. earmark med samma betydelse Subst.:vbid1-403871öronmärkande, vbid2-403871öronmärkning