Svensk ordbok 2009, webbversion
ö
`
ronbedövande
adjektiv
,
ingen
böjning
ör·on|be·döv·ande
●
som har mycket hög ljudnivå och överröstar alla andra ljud
Noll
larmet var öronbedövande
ett öronbedövande jubel mötte de hemvändande OS-hjältarna
sedan 1896