Svensk ordbok 2009, webbversion
ö
`
kenlandskap
substantiv
~et
,
plur.
~
,
best.
plur.
~en
öken|land·skap·et
●
landskap som utgörs av öken
geogr.
○
vanligen bildligt om landskap som liknar öken
JFR
cohyponym
månlandskap
ökenlandskapet på Gotska Sandön
sedan 1847