Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n ögonspeglar
ög·on|spegl·ar●anordning som gör det möjligt att samtidigt belysa och undersöka ögats inre delar
med ljus som faller in i betraktarens synriktning; särsk. (förr) i form av en hålförsedd spegel
optik.JFRcohyponymoftalmoskop
sedan 1875