Svensk ordbok 2009, webbversion

å`terupprätta verb ~de ~t åter|­upp·rätt·ar●åter­ställa an­seendet för (ngn) genom friande från o­rättvisa beskyllningar samh.JFRcohyponymupprätta 2 NN, som ett tag ut­pekades som lands­förrädare, är nu återupprättad○äv. ut­vidgatåter­införa, blåsa liv i återupprätta gamla traditioneråterupprätta ngn/ngtsedan ca 1750Subst.:vbid1-401000återupprättande; återupprättelse