Svensk ordbok 2009, webbversion

å`terhämtning substantiv ~en ~ar åter|­hämt·ning·en●det att åter­hämta sig Nollmed.han unnade sig en kort tid av vila och återhämtning innan han tog i­tu med nya upp­gifter○ofta bildligt, särsk. ekon.den senaste veckans återhämtning på börsenåterhämtning (i/av ngt), återhämtning (från/efter ngt)sedan 1809