Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
åter|bud·et●meddelande om inställelse av besök e.d.
särsk. i offentliga sammanhang men äv. allmännare
Nollhon ringde återbud till tandläkarenhan skulle ha uppträtt på festen men tvingades lämna återbudåterbud (till ngn/ngt)sedan ca 1650jfr fornsv. aterbudh ’erbjudande att lösa in eller återköpa jord’