Svensk ordbok 2009, webbversion

ång`vält substantiv ~en ~ar ång|­vält·en●ång­driven, själv­gående maskin med tunga vältar som hjul, av­sedd för samman­packning av under­lag särsk. vid väg­arbeten trafik.○nu­mera ofta om så­dan maskin o­avsett framdrivningssätt○ofta bildligt för att an­ge o­emotståndlig kraftlaget har gått fram som en ångvält och vunnit samtliga matchersedan 1871; ca 1883 som liknelse