Svensk ordbok 2009, webbversion

ång`erköpt adjektiv, neutr. ~ ånger|­köp·ta●som ångrar sig om person admin.psykol.en ångerköpt NN med­gav utan om­svep sitt miss­tag○äv. om handling e.d.han hade ett ångerköpt ut­tryck i an­siktetångerköpt (över ngt/att+V/SATS)sedan ca 1600