Svensk ordbok 2009, webbversion

ä`rla substantiv ~n ärlor ärl·an●typ av slank små­fågel som har lång stjärt och smal näbb och flyger i bågar (när den inte o­besvärat trippar om­kring på marken) zool.ärleboforsärlagulärlasädesärlasedan 1740jfr isl. ertla, no. erla med samma betydelse; nordiskt ord av o­klart urspr.