Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n ~r
ärke|fiend·en●part som är långvarig och bitter fiende till en annan part
komm.yrk.JFRcohyponymarvfiende
Sherlock Holmes ärkefiende, professor Moriarty○i plur. vanligen med innebörd av ömsesidighetde är ärkefienderngns ärkefiende, ärkefiende till ngn, ngra är ärkefiendersedan 1842