Svensk ordbok 2009, webbversion

än`dlig adjektiv ~t änd·lig●som har övre eller bortre begränsning i rum, tid etc. mat.lyckan är ändligvårt ändliga vetande○spec. om matematiska storheterett mycket stort men ändligt talden o­ändliga seriens summa kan approximeras av ett ändligt an­tal termersedan början av 1700-taletjfr fornsv. ändeliker ’slutlig; av­gjord’