Svensk ordbok 2009, webbversion
äm
`
betsåliggande
substantiv
~t ~n
ämbets|å·ligg·and·et
●
åliggande enligt visst ämbetes krav
jur. m.m.
jur.
samh.
det är ett ämbetsåliggande för JO att aktivt inspektera andra myndigheter
sedan 1834