Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv,
best. f. ~, plur. ämbetsexamina, n-genus
ämbets|ex·am·en●vanligen i vissa uttryck
(akademisk) examen som utgjorde villkor för tillträde till viss typ av ämbete
histor.samh.för adjunkter fordrades förr filosofisk ämbetsexamen, även kallad fil. mag.ämbetsexamen för domstolsväsendet var jur. kand.-examensedan 1825