Svensk ordbok 2009, webbversion

äm`betsexamen substantiv, best. f. ~, plur. ämbetsexamina, n-genus ämbets|­ex·am·en●vanligen i vissa ut­tryck (akademisk) examen som ut­gjorde vill­kor för till­träde till viss typ av ämbete histor.samh.för adjunkter fordrades förr filosofisk ämbetsexamen, även kallad fil. mag.ämbetsexamen för domstols­väsendet var jur. kand.-examensedan 1825