Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n älskarinnor
älsk·ar·inn·an●kvinna som har könsumgänge med viss man (eller kvinna)
vanligen regelmässigt; nästan enbart om kvinna som inte är gift med personen i fråga
psykol.yrk.hans hemliga älskarinnagreven höll en älskarinna i en liten vindslägenhet i Parisden eviga triangeln mannen ― hustrun ― älskarinnanhon ville inte nöja sig med att enbart vara hans älskarinnangns älskarinna, älskarinna till ngnsedan 1529Historia Trojana