Svensk ordbok 2009, webbversion
äk`thet
substantiv ~en
äkt·het·en●det att vara äkta
särsk. i fråga om konstverk
allmän värderingekon.konstvet.äkthetsbevisäkthetsintygett intyg som styrkte dokumentets äkthethon vågade inte garantera tavlans äkthetäktheten (av/i ngt), äkthet (hos ngn/ngt)sedan 1795