Svensk ordbok 2009, webbversion

äk`tenskapshinder substantiv äktenskapshindret, plur. ~, best. plur. äktenskapshindren äkt·en·skaps|­hindr·et●om­ständighet som gör det o­lagligt att in­gå äktenskap jur.samh.släkt.låg ålder, nära släktskap och tidigare, ej upp­löst äktenskap ut­gör äktenskapshindersedan 1766