Svensk ordbok 2009, webbversion

ä`gare substantiv ~n äv. vard. ägarn, plur. ~, best. plur. ägarna äg·ar·en●person eller organisation som äger ngt ekon.yrk.ägaransvarägarbytebilägarebåtägarehusägareden rätt­mätige ägarenbåten bytte ägarepå papperet är det NN som är ägarehon köpte huset av den ur­sprunglige ägarenföre­tagets ägare över­vägde att lägga ner driftenpolisen efter­lyste ägarna till tjuv­godsetngns/ngts ägare, ägaren av/till ngn/ngtsedan senare hälften av 1300-taletHeliga Birgittas uppenbarelserfornsv. äghare