Svensk ordbok 2009, webbversion

ytt`erlig adjektiv ~t ytter·lig●som går långt ut­över normala gränser för före­teelsen i fråga NollJFRcohyponym1extrem hon läser korrektur med ytterlig nog­grannhet○särsk. som adv.i högsta grad SYN.synonymutomordentlig 2 en ytterligt svår situationsedan 1461Arfstvisten 1451–1480fornsv. yterliker ’synnerlig; stor’; trol. av lågty. üterlich ’ytterst’; nära besl. med yttre