Svensk ordbok 2009, webbversion

yrs´el substantiv ~n yr·seln●(lättare) balans­rubbning med upp­levelser av o­regelbundna el. snurrande rörelser antingen hos personen själv el. om­givningen med.yrselanfallyrselkänslalida av yrselsedan 1430–50Herr Ivan Lejon-Riddarenfornsv. örsl; till yr