Svensk ordbok 2009, webbversion

yng`ling substantiv ~en ~ar yng·ling·en●ung man ofta inte helt full­vuxen el. mogen psykol.yrk.en yngling på sjut­ton år○särsk. förknippat med optimistiskt el. romantiskt sinne­lagngt högt.ynglingens blyga och brinnande till­bedjan○äv. i ett skämts. ut­tryck, vanligen in­ledande en frågaför­låt en yngling, men vem är NN?sedan 1541bildning till ung