Svensk ordbok 2009, webbversion
[wig´]
substantiv ~en ~s
●medlem av ett antirojalistiskt parti i England (i äldre tid)
som starkt hävdade parlamentets rättigheter
histor.yrk.JFRcohyponymtory
○i plur. ofta med tanke på hela partietwhigs var föregångare till dagens liberala partisedan 1715av eng. whig med samma betydelse, förk. av whiggamore, beteckning på skotsk 1700-talsrebell, trol. till whig ’driva’ och märr