Svensk ordbok 2009, webbversion
vån
`
das
verb
våndades våndats
vånd·as
●
känna vånda
psykol.
hon våndades över formuleringarna i avskedsbrevet
våndas (över ngt/att+V/SATS)
sedan 1420–50
Ett fornsvenskt legendarium (Codex Bildstenianus)
fornsv.
vandas
Subst.:
vånda