Svensk ordbok 2009, webbversion
vål
`
dförande
substantiv
~t
våld|för·and·et
●
utövande av våld
komm.
samh.
○
spec. (förr) om en lindrigare form av våldtäkt
numera ej officiell jur. beteckning
våldförande (av ngn/ngt)
sedan ca 1765