Svensk ordbok 2009, webbversion

vå`gmästare substantiv ~n äv. vard. vågmästarn, plur. ~, best. plur. vågmästarna våg|­mäst·ar·en●person med upp­gift att före­stå en all­män våg och an­svara för vägningens riktighet histor.mått.yrk.○nu­mera en­bart bildligtperson (eller parti) vars röst(er) blir utslags­givande i en om­röstning med för övrigt lika röste­tal vågmästarstrategipartiet har inte många mandat men spelar en viktig roll som vågmästare mellan blockensedan 1538