Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
väv·en1tyg som är vävt i ett helt stycke
el. som håller på att vävas i en vävstol
handarb.textil.JFRcohyponymvävnad 1
bomullsvävfyrskaftsvävlakansvävsäckvävtygets glesa vävsätta upp en vävklippa ner en väv○äv. om anordning, redskap o.d. för vävningvävbomvävknutsitta vid väven○äv. ngt utvidgatvävtapetglasfibervävspindelväv○äv. bildligt om komplicerad och sammanflätad företeelseen väv av lögnerromanen är en sinnrik väv med en huvudhandling och flera sidohandlingar som flätas in i varandraen väv (av ngt)sedan förra hälften av 1400-taletÖstnordiska och latinska medeltidsordspråkfornsv. väver; till väva
2vävnad i kroppen
anat.sesevävnad 2
fettvävsedan 1855