Svensk ordbok 2009, webbversion
värmländska
[
vär
´
m-
äv.
vär
`
m-
]
substantiv
~n värmländskor
värm|länd·skan
1
knappast plur.
dialekt som talas i Värmland
land.
språkvet.
(på) värmländska
sedan 1819
2
kvinna från Värmland
land.
yrk.
sedan 1825