Svensk ordbok 2009, webbversion

vär`jo substantiv, ingen böjning ●vård eller beskydd åld.komm.domvärjoi/under hertigens värjosedan 1348öppet brev utfärdat av Olof Ribber om jordförsäljning i uppländska Märsätra (Svenskt Diplomatarium)urspr. böjnings­form av 1värja i bet. ’försvar’