Svensk ordbok 2009, webbversion

vänlighet [vän`-äv.vä`n-] substantiv ~en ~er vän·lig·het·en●det att visa en positiv in­ställning till ngn el. ngt komm.JFRcohyponymvänskaplighet visa lite vänlighethon frågade om hans hälso­tillstånd av ren vänlighet○äv. om handling el. ord som ut­trycker dettavill du ha vänligheten att svara i telefon?hon sade några vänligheter om elevernas arbetenvänlighet (mot ngn)sedan 1523