Svensk ordbok 2009, webbversion
[vän`-]
substantiv ~n vängåvor
vän|gåv·an●gåva av eller till en vän
släkt.○förr äv. allmännare, spec.gåva som vid köp gavs utöver köpesumman
○spec. äv.gåva som gavs av friare till fästmöns släktingar
en vängåva (från ngn) (till ngn)sedan 1407öppet brev utfärdat av riddaren Gustaf Leksson med gåvor till domkyrkan i Västerås (Svenskt Diplomatarium)fornsv. vingava, vengava