Svensk ordbok 2009, webbversion

vä`lmåga substantiv ~n väl|­måg·an●gott hälso­tillstånd med.leva i högönsklig välmågaleva och ha det så bra som man kan begära​ NN är nu­mera närmare 80, men han lever än i hög­önsklig väl­måga och kommer förmodligen att skriva fler böcker ○ äv. bildligt​ leninismen lever och frodas i hög­önsklig väl­måga i vissa kretsar sedan ca 1520Peder Månssons Skrifter på svenskafornsv. välmaghan, välmoghe; till 1må och 1väl