Svensk ordbok 2009, webbversion

vä`gverk substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en väg|­verk·et●ofta best. f. sing. och med versal en central förvaltnings­enhet med upp­gift att svara för planering och under­håll av det statliga väg­nätet m.m. samh.trafik.sedan 1959