Svensk ordbok 2009, webbversion

vä`gmärke substantiv ~t ~n väg|­märk·et●skylt vid väg­kant med trafikupplysning inklusive förbud, på­bud och varning trafik.SYN.synonymtrafikmärke fler vägmärken borde sättas upp på den olycks­drabbade sträckan○äv. bildligtmil­stolpe ett viktigt in­lägg i 1990-talets idé­debatt, kan­ske rent av ett vägmärkesedan ca 1600Vägmärken.Titel på (tanke)bok av Dag Hammarskjöld, publicerad postumt 1963