Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
väg|lag·et●en vägs standard och framkomlighet
beroende på nederbörd m.m.
trafik.fint väglaghalt väglagdåligt väglag och flera halkolyckorsedan 1705till väg och 2lag
substantiv ~en ~ar
väg|lag·en●lag rörande väghållning m.m.
jur.trafik.byggnadernas placering stred mot väglagensedan 1834