Svensk ordbok 2009, webbversion

vren`sk adjektiv ~t ●som (ofta) stretar emot särsk. om häst admin.psykol.JFRcohyponymmotspänstig sedan början av 1400-taletSvenska Medeltids-Postillorfornsv. vrensker ’vrensk; brunstig’; besl. med sv. dial. vrina ’gnägga; grymta’; trol. av ljud­härmande urspr.