Svensk ordbok 2009, webbversion
voka
`
lrim
substantiv
~met
,
plur.
~
,
best.
plur.
~men
vok·al|rimm·et
●
(oäkta) rim mellan tryckstarka stavelser med samma vokal men med olika slutkonsonanter
litt.vet.
språkvet.
JFR
cohyponym
assonans
sedan 1827